Utställning ”Fönster och fasader i Uppsala”, Broströms Kafé, Uppsala
Utställningen ”Fönster och fasader i Uppsala” visades på Broströms Kafé i Uppsala 2017-01-14–02-16.
Under större delen av mitt liv har jag fotograferat, oftast i perioder. Jag tycker även om att resa och de flesta av mina bilder tar jag i samband med dessa resor. Det blir även en hel del bilder från Sverige, och då framförallt från Uppsala och Stockholm. Mina bilder är enkla och opretentiösa och jag strävar efter att de ska kännas naturliga.
I mina bilder på fönster och fasader har färg, form, ljus och struktur stor betydelse. Utställningens bilder visar några kända och mindre kända hus i Uppsala.
1. VAKSALASKOLAN
Den ursprungliga planen för skolan var framtagen av dåvarande stadsarkitekten Theodor Kjellgren och den liknade mer ett fängelse. Den godkändes dock inte, p g a de höga byggkostnaderna. Den nye stadsarkitekten Gunnar Leche presenterade sitt förslag 1922, till halva kostnaden. Skolan stod klar 1927 och byggherre var Anders Diös. Skolan låg på den tiden i stadens utkant, med industrier och arbetarbefolkning. Leche planerade även för en kyrka, som skulle ligga vid Vaksala Torgs östra kant. Kyrkan byggdes dock aldrig.
På ett sent stadium föreslogs bl a att man skulle räta ut den buktade fasaden mot Vaksala torg, men så blev det inte. Däremot försvann de mindre ”saluhallar” som Leche hade ritat för torget.
Byggnadens huvudfasad uppvisar en sträng klassicism, där symmetrin är helt avgörande. Porten in till skolgården består av ett rundbågevalv, tydligt inspirerat av det valv som finns på Linneanum. Vaksalaskolan hade ursprungligen en färgsättning i varma gråtoner.
Vaksala Torg, Uppsala
2. PORT ARTHUR
SJ behövde bostäder till sin personal och SJ:s pensionsinrättning köpte tomten Frode 1+3 för 20 292 kr och 25 öre. Högst upp på fasaden mot Frodegatan kan man se initialerna SJP. Byggnaden ritades av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall och den stod klar 1905. Namnet fick den efter ett våldsamt slag i Port Arthur i nordöstra Kina, under det rysk-japanska kriget 1904-1905. År 1930 köpte hyresgästerna loss fastigheten från SJ för 385 600 kronor.
Frodegatan 5 A, Uppsala
3. AKADEMIKVARNEN/UPPLANDSMUSÉET
År 1286 gav Magnus Ladulås ärkebiskop Magnus Bosson rätt att driva en kvarn här. Kvarnen överläts av drottning Kristina till universitetet år 1647 och den fick då namnet Akademikvarnen. Stenhuset, som troligen uppfördes vid 1600-talets mitt, har byggts om i flera omgångar. Alla intäkter tillföll universitetet. Kvarndriften upphörde 1946 och 1957-1959 byggdes huset om till Upplandsmuséet.
S:t Eriks torg 10, Uppsala
4. TRIPOLIS
Platsen där Tripolis senare byggdes var ursprungligen tänkt för ett kyrkbygge. Tripolis är byggt på tre tomter och började byggas 1911 av grosshandlare Hirsch från Stockholm, men slutfördes av skotillverkaren och disponenten Larshammar, även kallad för ”Sko-Lasse”. Huset ritades av arkitektkontoret Ullrich & Hallquisth och stod klart 1916. Huset var från början grått och är byggt i jugendstil. Tripolis byggdes i tegel, som togs från det närliggande Vaksala Tegelbruk i Petterslund och fraktades till byggplatsen via en liten järnväg.
Huset kostade 600 000 kr att bygga. Det fanns rinnande kallt vatten, kakelugnar och el.
Från början var innergården delad i tre delar av två stenmurar, som sedan revs på 1930-talet.
När huset byggdes var det krig mellan Turkiet och Italien om dåvarande provinsen Tripolis i det nuvarande Libyen. Huset döptes därför i folkmun till Tripolis, som betyder tre städer och även kan associera till att huset är byggt i tre omgångar och på tre tomter.
Väderkvarnsgatan/Frodegatan/Norrtäljegatan, Uppsala
5. SVANFELDTSKA HUSET
Under en tid kallades huset även för Kronprinsens palats, eftersom kronprins Gustaf Adolf hade bottenvåningen som sin studentbostad.
Huset ritades av arkitekt Gustaf Wickman, på beställning av krögaren Nils Petter Svanfeldt och stod klart 1901. Det var det hus i Uppsala, som var först med vattentoaletter i lägenheterna. Det fanns däremot inget avlopp, så avskrädet leddes ned till tunnor i källaren.
Östra Ågatan 51, Uppsala
6. DOMTRAPPHUSET
Byggnaderna runt Domtrapptornet byggdes 1337-1339 och ingick i försvarsmuren runt Domkyrkan. De var bostadshus åt kyrkliga ämbetsmän. Domtrapphuset blev svårt skadat vid den stora stadsbranden 1702 och återuppbyggdes på 1760-talet. En del av bottenvåningen användes under 1700-talet som studentfängelse och kallades ”Prubban” eller ”Kurran”. Dess fönster är fortfarande gallerförsedda och kan stängas med luckor.
Valvgatan, Uppsala
7. GRILLSKA GÅRDEN
Grillska gården är den enda bevarade stadsgården i Uppsala. Det var brukspatron Claes Grill på Söderfors bruk som lät bygga husen på 1760-talet. Bostadshuset är från 1766 och var ursprungligen av rödfärgat timmer. I anslutning byggdes flera andra hus. Den ursprungliga stall- och fähuslängan byggdes i mitten av 1800-talet om till bostadshus.
Trädgårdsgatan 16 C, Uppsala
8. KUNGL. VETENSKAPS-SOCIETETENS HUS
År 1710 utbröt en pestepidemi som gjorde att universitetet stängdes. Erik Benzelius d.y. instiftade då De vetgirigas gille, som senare blev Kungl. Vetenskaps-Societeten. Det är Sveriges äldsta lärda sällskap. Man träffades regelbundet för att utbyta kunskaper och odla sin nyfikenhet. Det nuvarande huset skänktes till Societeten år 1783 av bergmästare J A Gyllenhaals arvingar.
S:t Eriks Torg 4, Uppsala
9. SKYTTEANUM
I slutet av 1500-talet ägdes huset av Brahe-släkten, som 1595 skänkte det till Domkyrkan. Inte långt därefter inköptes det av universitetskansler Johan Skytte. Huset och professuren har namn efter
Johan Skytte, född 1577. Han var borgarson, fick studera i Tyskland och utsågs senare till lärare åt prins Gustav II Adolf. Som adlad tog han namnet Skytte. År 1617 blev han riksråd och 1622 blev han kansler för Uppsala universitet. År 1622 instiftade han den skytteanska professuren i Uppsala. Några år senare donerade han huset till universitetet.
Husets äldsta delar härrör från 1300-talet och ingick i tegelringmuren på Domberget. Byggnaden skadades kraftigt vid den stora stadsbranden år 1702 och fick mycket av dagens utseende vid 1709 års renovering.
På huset finns 10 st s k ankarslutar i järn, som bildar bokstäverna H I S F R samt F M N T G. De står för Herr Johan Skytte Friherre Riksråd och Fru Maria Nääf Till Grönsöö.
I Skytteanum finns ännu i dag en tjänstebostad för innehavaren av den skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet.
Valvgatan 4, Uppsala
10. PRÄSTÄNKEHEMMET STIFTELSEN FRIDEBORG
Huset är från 1930-talet och arkitekt var Hans Westman. Namnet Sysslomansgatan är känt sedan 1640-talet och erinrar om att domkyrkosysslomannen i Uppsala ända fram till 1890-talet hade sin tjänstebostad i den nu rivna ”Sysslomansgården” i hörnet mot S:t Johannesgatan. Domkyrkosysslomannen hade tillsyn över domkyrkans fastigheter och ekonomi.
Sysslomansgatan 35, Uppsala
11. VASAHUSET
Huset är ritat av Erik Hahr och är byggt i två etapper, under åren 1906-1910. Det var 31 lägenheter, från en- till åttarummare. Det fanns hissar, centralvärme och kakelugnar. Fasaderna hade ursprungligen en varmt sandfärgad kulör. Huset har den bäst bevarade jugend-ornamentiken i Uppsala. Bakom det arbetet stod målaren, stuckatören och skulptören Arthur Gerle. Huset är fem våningar högt och har runda torn med trapphus.
Vasagatan 1, Uppsala
12. BRF ALFHEM2
Huset är byggt 1928 och ligger i korsningen S:t Olofsgatan/ Salagatan, i området Höganäs.
S:t Olofsgatan 31 B, Uppsala
13. STALLBYGGNAD ÄRKEBISKOPSGÅRDEN
Ärkebiskopsgården består av fyra byggnader och omfattar ett helt kvarter. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1737-1744 och har därefter blivit påbyggd och renoverad.
Stallbyggnaden uppfördes 1789. Vid denna tid anlades också en mur runt hela gården. Man kan än i dag se årtalet 1789 på den del av muren som gränsar mot Nathan Söderbloms plan.
Nathan Söderbloms plan, Uppsala
14. VÄSTGÖTA NATION
Studentnationerna i Uppsala växte fram under 1600-talet. Deras förebild kan spåras till högmedeltiden, då djäknar från olika håll samlades i städer som Bologna och Paris för att söka ryktbara lärares undervisning. Djäknarna delade in sig i olika sammanslutningar efter sin geografiska härkomst. Dessa organisationer kallades tidigt för nationes.
Västgöta nation finns tidigast omnämnd 1639.
Man tror att ovanpå resterna av den medeltida grunden med sin källare byggdes först ett bostadshus år 1604, som sedan blev reparerat år 1666. Det senare årtalet syns på gaveln mot Fyrisån. 1825 köpte Västgöta nation den nuvarande tomten. Först hyrde man ut husen och först på 1880-talet disponerade nationen husen för egen del. År 1901 fick nationens olika hus sitt nuvarande utseende. Bl a uppfördes då ett torn i två våningar. År 1948 skedde ytterligare en ombyggnad och restaurering.
Slottsgränd 10, Uppsala
15. ”RÄVLYAN”
Huset, kallat Rävlyan, byggdes 1925 och är ett av Gunnar Leches tidigaste verk. Byggnaden uppvisar flera drag från 1920-talets klassicerande stilideal. Men det finns även spår av den föregående nationalromantikens former. De slammade rena murarna, det höga takfallet, mittenpartiets utformning, de enkla och välvda portalerna och de synliga ankarslutarna.
Salagatan 39 B, Uppsala
16. SLOTTSBIOGRAFEN
Huset byggdes 1914-1915 av Upsala Fabriks- och Handtverksförening och innehöll både bostäder, föreningslokaler och en samlingssal, som senare blev biografen. Den är en av Sveriges äldsta bevarade biografer. Ingmar Bergmans mormor, som bodde på Trädgårdsgatan 12, tog ofta med sig den unge Ingmar hit på matiné. Den första ljudfilmen i Uppsala visades här 1929. Skådespelerskan Viveca Lindfors föddes i huset 1920.
Nedre Slottsgatan 6, Uppsala
17. TIDNINGEN UPSALAS HUS
Tidningen Upsala startade 1845 och låg då vid Stora Torget. Den flyttade till Östra Ågatan 33 år 1899. Nuvarande jugendhus byggdes 1907. Huset kallas för Tidningen Upsalas hus och i hörnet mot Smedsgränd finns fortfarande spår efter Tidningen Upsala, med klocka och ornament. Tidningen kallades även för ”Nollan”.
En av tidningens medarbetare var Sven Jerring. Tidningen Upsala fanns kvar till år 1957.
Lämna ett svar